Kundvagnskörkort? Fair Highway?

2011-11-10 av: Therese Skoglund. 0 Kommentarer
Jag vill att fairtraders ska skapa en motorväg för producenterna. Idag tittar jag på hur man gör i den verkliga trafiken. För att styra oss gemensamt till en motorväg, så finns det tydliga regler. Internationellt regleras vi av FN:s Konvention om vägmärken och signaler. De flesta länder i Europa har undertecknat konventionen. Detta betyder att vägmärkena i huvudsak är likadana i europeiska länder. För att vinkla en gammal idé: Vi kan ju styras i samma riktning med hjälp av gemensam symbolik.

Symboler i trafik? Det finns tusentals. Och det är relativt vanligt att man klarar vägmärkestest och förstår symbolerna. Man lär sig tolka dem medan man kör. Särskilt om man kör ofta. För att underlätta internationell vägtrafik används i konventionen i första hand symboler i stället för text och symbolerna följer en enhetlig standard. Kriterier. Riktlinjer. Vägval. Lektion två i min fair trade skola är under korrigering, så den får vänta. Så länge får ni ta del av en debatt. I min version. Här är jag därför inte Prof. Balthazar, utan Diana Palmer, se seriestripen nedan. Tillbaka till Fairtraders highway. Vi kan förena oss kring rättigheter, och vi kan se hur vi bidrar genom att förhålla oss till FN systemet och Milleniemålen. Det vet vi. Där är vi överens. Men våra skyltar? Ja ni.

Konventionen tillåter att bakgrundsfärgen för varnings- och förbudsmärken kan vara vit eller gul.
Vit är vanligast och används till exempel i Tyskland, Norge, Danmark och Tjeckien. Gul används exempelvis i Sverige, Slovenien, Serbien, Montenegro, Finland och Makedonien. I Polen och Grekland har man valt att ha gul bakgrund på varningsmärken och vit bakgrund på förbudsmärken. Vit anses vara tydligare eftersom symbolerna är svarta och därmed syns bättre mot den vita bakgrunden. Gult anses dock ha fördelen att synas bättre under vintern.För vägvisningsmärken varierar färgerna kraftigt. Det är inte obligatoriskt att använda alla vägmärken. Om behov av något vägmärke som inte finns i konventionen uppstår, kan en medlemsstat själv införa det. Konventionen kan ändras genom tillägg, till exempel för att införa nya vägmärken. Varje medlemsstat kan föreslå tillägg. På senare år har även EU blivit inblandade i detta och föreslår vissa ytterligare standardiseringar. Det handlar framför allt om när det planeras att införa ett nytt vägmärke som kan påverka EU:s medlemsstater & att välja en enhetlig standard för detta vägmärke.

Utanför Europa
Konventionen används mer eller mindre utanför Europa, oftast mindre. Man har utanför Europa mycket mindre mängd gränsöverskridande trafik, och ofta viss praxis i olika världsdelar, så att det inte blir så stora skillnader över gränsen. Resenärer med flyg och hyrbilar får det dock svårare. USA följer en egen standard och har vägmärken som bara i viss mån liknar FN:s konvention. Kanada har också en egen standard som liknar den i USA. Flera vägmärken i bland annat USA och Kanada är därför svårbegripliga för trafikanter som är vana vid europeisk standard. Många länder utanför Europa som varit kolonier har likheter med Europa, men har ändå utvecklat en egen standard. Australien har en standard som liknar USA:s men följer dock konventionen bättre än USA (till exempel rätt hastighetsgränsmärken). USA, Australien och många andra länder utanför Europa har varianten med fyrkantiga varningsskyltar som står på ett hörn, och symbolerna avviker ofta. Även Irland har, som enda land i Europa, sådana skyltar. [Källa: Wikipedia 2011]


En lärdom som jag drar av det här, som jag tidigare påpekat är att:
- Therese Skoglund tror inte på myten att vi inte kan lära oss 100 symboler för att upprätthålla Human Rights std och hållbarhet på marknaden. Jag tror till och med att vi kan lära oss fler om vi hittar en bra kod. När vi handlar, upphandlar eller planerar inköp så kan vi också ta "kundvagnskörkort" så att vi förstår vad vi sätter i korgen. Så pass smarta är vi. Jag tror inte på att vi ska lägga vår tid på att sitta i en soffa med en coke och rabbla varumärken mer, jag vill ha en agenda för förändring. För uppryckning. Jag tror vi kan bättre. Jag tror inte att vi behöver samma symbol för allt vi gör, så fungerar det inte vanligtvis, så jag tror inte vi behöver låsa oss vid det. Vill vi kan vi ju certifiera hela butiken, eller en hel avdelning. Eller hela rörelsen eller verksamheten, via WFTO. Då är det lätt att upphandla eller göra inköp, kanske int lika lätt att känna till det som enskild konsument, i butiken, förutom om hela butiken är säkrad. Man kan arbeta med att certifiera råvaror som Fairtrade certifierade, och städer kan blir Fair Trade Towns. Det är några sätt. Sen finns det flera andra småvägar. Hur fångar vi upp dessa?   

För att ta ett steg fram:  Vi behöver kanske en gemensam idé om hur vi gör det enklare att följa vägen, en FN konvention för vad som gäller för internationell handel för hållbar utveckling, finns det någon sådan? Jo initiativ finns. Men är vi färdiga? Vad gäller för privata sektorn i globaliseringstiden. Ska våra företag bestämma över vår gemensamma framtid, vi sina beslut fattade på ekonomiska grunder enligt AB lagar och regler? Krångligt: Då ska ni se hur det är för producenterna, i syd främst, att bli kontrollerade av flera aktörer, den tid det tar. Den stress det kan medföra att när som helst ska någon komma och kräva att du har tid att spendera en dag med en revisor. Vem fasen har den tiden i ett land i Syd? För producentens skull är det bra med en symbol och ett kontrollorgan, det är ok. Men det hindrar ju inte att vi kan ha flera symboler i butikerna. Vi ska lära oss att tolka dem för producenternas skull. Så de inte måste ansluta sig till 100 märken; så att vi fattar vad det handlar om när vi drar runt kundvagnen, upphandlar, utbildar eller vad vi nu gör. 

Att skapa en motorväg är uppenbarligen trixigt på det globala planet. Och det ser ut så här. Avfartsväg, landsväg, Europaväg. Ja.

Här kan du kika på olika lösningar >>

# REKLAM:  Mitt företag: www.the.fairtradersunited.se 
eller besök min aktivist/originalblogg på 
www.justeinfo.blogspot.com
Kommentera Anmäl inlägg Skrivet av:
Therese Skoglund
therese@justeinfo.se

Search Section
Foajen > Forum
Läs/Skriv

Välj kategori/Skriv inlägg

select

Sök

KONTAKT E-post: info(a)rattvishandel.net